För att likheten ska gälla måste i vänsterledet vara samma som de i högerledet. Man jämför dem alltså term för term, vilket ger ett ekvationssystem som är möjligt att lösa. För termen av grad
3 i exemplet gäller
ax3=x3.
Detta ger att
a=1. På samma sätt jämförs övriga termers koefficienter.
x3+(b−3)x2+(c−3b)x−3cx3+3x2−5x−39
Nu ser man att
b−3=3, c−3b=−5 och att
−3c=−39. Eftersom detta är en samling av ekvationer kan man ställa upp ett .
⎩⎪⎪⎨⎪⎪⎧b−3=3c−3b=−5−3c=−39
Genom att lösa detta bestämmer man
b och
c. När det finns fler ekvationer än obekanta säger man att ekvationssystemet är
överbestämt. Det påverkar inte hur man löser det men man måste kontrollera att ekvationerna inte ger en motsägelse.
⎩⎪⎪⎨⎪⎪⎧b−3=3c−3b=−5−3c=−39(I)(II)(III)
⎩⎪⎪⎨⎪⎪⎧b=6c−3b=−5−3c=−39
⎩⎪⎪⎨⎪⎪⎧b=6c−3⋅6=−5−3c=−39
⎩⎪⎪⎨⎪⎪⎧b=6c−18=−5−3c=−39
⎩⎪⎪⎨⎪⎪⎧b=6c=13−3c=−39
⎩⎪⎪⎨⎪⎪⎧b=6c=13c=13
Nu är koefficenterna som utgör polynomet
q(x) bestämda.