8
Årskurs 8 Visa detaljer
4. Ekvationer Åk 8
Lektion
Uppgifter
Tester
Kapitel 4
4. 

Ekvationer Åk 8

Denna lektion kommer lära dig teorin för att helt förstå ämnet, och det finns både uppgifter och självtester för att kontrollera din förståelse.
Begrepp Modellering Problemlösning Procedur Resonemang och Kommunikation Metod Resonemang Kommunikation
Inställningar & verktyg för lektion
7 sidor teori
24 Uppgifter - Nivå 1 - 3
Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet.
Ekvationer Åk 8
Sida av 7
I den här lektionen går vi igenom följande ord och begrepp:
  • Ekvation
  • Balansmetoden
Teori

Ekvation

En ekvation är en matematisk likhet som innehåller minst ett obekant tal. När vi skriver en ekvation använder vi ett likhetstecken som visar att värdet på vänster sida är lika med värdet på höger sida. Vi kan till exempel ha ekvationen:

\gathered{

2x + 5 = 11 

}

Här består vänsterledet (V.L.) av $2x + 5$ och högerledet (H.L.) av $11.$ Det betyder att vänsterledets värde måste vara lika med högerledets värde.

\gathered{\underbrace{\ 2x+5 \ }\quad =\quad \underbrace{\ 11 \ } \\ \text{vänster led } \ \ \ \ \text{ } \text{ höger led} \ \ \ }

För att lösa en ekvation kan vi använda balansmetoden. Metoden går ut på att vi alltid gör samma beräkning på båda sidor av likhetstecknet. På så sätt bevaras balansen i ekvationen, och vi kan steg för steg hitta värdet på det obekanta talet. Vi kan till exempel lösa ekvationen:

\gathered{ x + 3 = 7 }

Med balansmetoden tar vi bort $3$ från båda sidor:

\gathered{ x + 3 - 3 = 7 - 3 }

Då får vi:

\gathered{ x = 4 }

Vi har alltså löst ekvationen och funnit att $x = 4.$
Övning

Lösa ekvationer

Lös ekvationerna med hjälp av balansmetoden. Om nödvändigt, avrunda svaren till två decimaler.

Slumpgenerator för ekvationer med parenteser på en eller båda sidorna.
Exempel

Lösa ekvationer

Granska följande förklaringar på hur ekvationer kan lösas med balansmetoden.

Fil:Ekvationer Åk 8 Lösa ekvationer slide 0301.webp
Fil:Ekvationer Åk 8 Lösa ekvationer slide 0301.webp
a Lös $\dfrac{15x}{2}-2 = 28.$

$\dfrac{15x}{2}-2 = 28$

Börja med att skriva av ekvationen.

$\dfrac{15x}{2}-2 \colIII{+ 2}= 28\colIII{ + 2}$

Addera $2$ till båda sidor av ekvationen.

$\dfrac{15x}{2} = 30$

$\dfrac{15x}{2} \t \colIII{ \ 2} = 30 \t \colIII{ \ 2}$

Multiplicera båda sidor med $2$ för att ta bort nämnaren.

$15x = 60$

$\dfrac{15x}{\colIII{15}} = \dfrac{60}{\colIII{15}}$

Dividera båda sidor med $15$ för att få $x$ ensamt.

$x=4$

Svar: $x=4$

b Lös $r + 3 + 2r = 5r - 7 -r.$

$r + 3 + 2r = 5r - 7 -r$

Börja med att skriva av ekvationen.

$3r+3=4r-7$

Förenkla båda leden.

$3r+3\colIII{+7} = 4r -7 \colIII{+7}$

Addera $7$ till båda sidor av ekvationen.

$3r + 10= 4r$

$3r + 10\colIII{-3r}= 4r\colIII{-3r}$

Subtrahera $3r$ från båda sidor för att isolera $r.$

$10=r$

Svar: $r=10$

c Lös $3(t-8)+1 = \dfrac{t+7}{4}.$

$3(t-8)+1 = \dfrac{t+7}{4}$

$3t - 24 +1 = \dfrac{t+7}{4}$

Multiplicera $3$ med varje term i parentesen.

$3t -23 = \dfrac{t+7}{4}$

$\col{4} \t (3t-23) = \col{4} \t \dfrac{t+7}{4}$

Multiplicera båda sidor av ekvationen med $4$ för att ta bort nämnaren.

$12t-92 = t+7$

$12t-92 + \colIII{92} = t + 7 + \colIII{92}$

Addera $92$ till båda sidor.

$12t = t +99$

$12t\colIII{-t} = t+99\colIII{-t}$

Subtrahera $t$ från båda sidor.

$11t = 99$

$\dfrac{11t}{11} = \dfrac{99}{11}$

Dividera båda sidor med $11.$

$t = 9$

Svar: $t=9$

Exempel

Bordet Behöver en Duk

Albin vill lägga en bordsduk på ett gammalt bord han har hemma. För att välja rätt duk behöver han veta bordets area. Tyvärr har han inget måttband.

Fil:Ekvationer Åk 8 Bordet Behöver en Duk slide 0401.webp
Fil:Ekvationer Åk 8 Bordet Behöver en Duk slide 0401.webp

Som tur är vet han att ena sidan av det rektangulära bordet är $60 \text{ cm}$ längre än den andra. Han vet också att den längre sidan motsvarar sidan i ett liksidigt triangelformat bord. Han ritar följande diagram:

Fil:Ekvationer Åk 8 Bordet Behöver en Duk slide 0402.svg
Fil:Ekvationer Åk 8 Bordet Behöver en Duk slide 0402.svg

Med hjälp av ett rep mäter han att båda borden har samma omkrets. Använd denna information för att beräkna arean av det rektangulära bordet.

Längd: $(x+60)\text{ cm}$
Bredd: $x\text{ cm}$

Börja med att skriva ner det du vet.

Rektangelns omkrets:
$2x+2(x+60)$

Ett rektangulärt bord har omkretsen $2\ell + 2b.$

Triangelns omkrets:
$3(x+60)$

Ett liksidigt triangulärt bord har tre lika sidor.

$2x+2(x+60) = 3(x+60)$

Eftersom båda borden har samma omkrets sätter du uttrycken lika.

$2x + 2x+120 = 3x+180$

$4x + 120 = 3x+180$

$4x+120 -120= 3x+180-120$

Använd balansmetoden för att lösa ekvationen för $x.$ Subtrahera $120$ från båda sidor av ekvationen.

$4x= 3x+60$

$4x -3x = 3x+60 -3x$

Subtrahera $3x$ från båda sidor av ekvationen.

$x=60$

$b=(60+60)\text{ cm} = 120\text{ cm}$
$h=60\text{ cm}$

Sätt in $x$ som $60$ för att hitta rektangelns bas och höjd.

$A = 120\text{ cm} \t 60\text{ cm} = 7\,200\text{ cm}^2$

Använd formeln för rektangelns area, $A=bh.$

Svar: Det rektangulära bordets area är $7\,200\text{ cm}^2.$

Exempel

Kakor på Eftermiddagen

Alex bakar kakor.

Fil:Ekvationer Åk 8 Kakor på Eftermiddagen slide 0501.webp
Fil:Ekvationer Åk 8 Kakor på Eftermiddagen slide 0501.webp

De vill lägga så många kakor som möjligt på tallrikar utan att tallrikarna ser för fulla ut. Om de fördelar kakorna jämnt på $3$ tallrikar utan att överfylla dem, blir det $6$ kakor över. Men de kommer att sakna $2$ kakor om de försöker fördela kakorna jämnt på $4$ tallrikar. Hur många kakor bakade Alex?

Antal kakor på en tallrik: $x$

Låt $x$ stå för antalet kakor på en tallrik.

Tre tallrikar:
$3x+6$

$3$ tallrikar fulla med kakor och $6$ kakor blir över.

Fyra tallrikar:
$4x-2$

$4$ tallrikar fulla med kakor men saknas $2$ kakor.

$3x+6=4x-2$

Eftersom båda situationerna beskriver samma antal kakor sätter vi uttrycken lika med varandra för att skriva en ekvation.

$3x+6 + 2=4x-2 + 2$

Lös ekvationen med balansmetoden.

$3x+8 = 4x$

$3x+8 - 3x = 4x - 3x$

$8=x$

$3 \t \col{8} + 6 = 24+6 = 30$

Varje tallrik rymmer $8$ kakor. Ersätt $x$ med $8$ i uttrycket $3x+6.$

Svar: Alex bakade $30$ kakor.

Exempel

Köpa en Rabattkostym

Du gick på en maskerad. Din kostym bestod av en peruk och en dräkt. Du betalade $600$ kronor för hela kostymen, vilket var $20$ procent rabatt.

Fil:Ekvationer Åk 8 Köpa en Rabattkostym slide 0601.webp
Fil:Ekvationer Åk 8 Köpa en Rabattkostym slide 0601.webp

Prislappen på peruken visar $200$ kronor. Vad var det ursprungliga priset på dräkten?

Pris på hela kostymen: $600\text{ kr}$
Ursprungligt pris på peruken: $200\text{ kr}$
Rabatt: $20\per$
Ursprungligt pris på dräkten: $x$

Börja med att skriva ner det du vet.

Totalt pris:
$x+200$

Skriv ett algebraiskt uttryck för det ursprungliga priset på hela kostymen.

Rabatterat pris:
$0,8 \t (x+200)$

Multiplicera uttrycket med $0,8$ för att tillämpa $20\per$ rabatt.

$0,8 \t (x+200) = 600$

Ställ uttrycket lika med det belopp som betalades för att skriva en ekvation.

$\dfrac{0,8 \t (x+200)}{0,8} = \dfrac{600}{0,8}$

Använd balansmetoden för att lösa ekvationen. Dividera båda sidor med $0,8.$

$x+200 = 750$

$x+200 -200 = 750-200$

$x=550$

Svar: Det ursprungliga priset på dräkten är $550\text{ kr}$

Ekvationer Åk 8
Uppgifter
Redigera lektion
>
2
e
7
8
9
×
÷1
=
=
4
5
6
+
<
log
ln
log
1
2
3
()
sin
cos
tan
0
.
π
x
y