Expandera meny menu_open Minimera Gå till startsidan home Startsida Historik history Historik expand_more
{{ item.displayTitle }}
navigate_next
Ingen historik än!
Statistik equalizer Statistik expand_more
Student
navigate_next
Lärare
navigate_next
{{ filterOption.label }}
{{ item.displayTitle }}
{{ item.subject.displayTitle }}
arrow_forward
Inget resultat
Du måste välja en bok innan du kan söka på sidnummer
search
menu
{{ courseTrack.displayTitle }} {{ printedBook.courseTrack.name }} {{ printedBook.name }}
{{ statistics.percent }}% Logga in för att se statistik
search Använd offline Verktyg apps
Digitala verktyg Grafräknare Geometri 3D Grafritare Geogebra Classic Mathleaks Kalkylator Kodfönster
Kurs & Bok Jämför mattebok Studieläge Avsluta studieläge Skriv ut kurs
Handledning Videohandledningar Formelsamling

Videohandledningar

Hur fungerar Mathleaks

Mathleaks Läromedel

Hur fungerar Mathleaks

play_circle_outline
Studera med en mattebok

Mathleaks Läromedel

Hur studerar man med en mattebok

play_circle_outline

Mathleaks Läromedel

Lösningarna finns i appen

play_circle_outline
Verktyg för elever & lärare

Mathleaks Läromedel

Dela statistik med lärare

play_circle_outline

Mathleaks Läromedel

Hur skapar man klasser

play_circle_outline

Mathleaks Läromedel

Hur skriver man ut kursmaterial?

play_circle_outline

Formelsamling

Formelsamlingar för mattekurser looks_one

Kurs 1

looks_two

Kurs 2

looks_3

Kurs 3

looks_4

Kurs 4

looks_5

Kurs 5

Logga in account_circle menu_open

Derivatans definition


Regel

Derivatans definition

Derivatan i en viss punkt för en funktion kan grafiskt tolkas som tangentens lutning i den punkten. I praktiken kan det dock vara svårt att rita in en tangent med exakt samma lutning som funktionens graf har just där. Men genom att utgå ifrån principen att en tangents lutning är derivatan i punkten kan man algebraiskt definiera derivatans värde där.

Regel

Från sekant till tangent

Om man drar en sekant genom en kurva kan man låta den övergå i en tangent genom att krympa avståndet mellan punkterna som sekanten skär igenom. När avståndet blir 00 kommer sekanten alltså att sammanfalla med tangenten till kurvan i en av punkterna.

Då avståndet mellan punkterna går mot ett mycket litet tal brukar man ibland kalla det för hh istället för Δx.\Delta x. Om man ställer upp en ändringskvot som motsvarar sekantens lutning kan den därför skrivas k=ΔyΔx=y2y1h. k = \dfrac{\Delta y}{\Delta x} = \dfrac{y_2 - y_1}{h}. Ju mindre hh blir, desto bättre blir approximation av derivatan i tangeringspunkten, som man kan låta ha xx-värdet a.a. Då kommer ändringskvoten ovan att ge f(a)y2y1h. f'(a) \approx \dfrac{y_2 - y_1}{h}. Den streckade tangenten till kurvan i punkten a=0.4a=0.4 nedan har lutningen k=0.56,k=0.56, vilket innebär att f(0.4)=0.56.f'(0.4)=0.56. Genom att låta avståndet hh bli mindre och mindre ser man att sekantens riktningskoefficient närmar sig detta värde.

Med denna metod får man ett närmevärde till derivatan som blir bättre ju närmare punkterna är varandra. För att få det exakta värdet skulle man vilja låta avståndet vara 0,0, men då får man nolldivision. Derivatans värde bestäms därför med gränsvärdet för ändringskvoten då h0h \to 0: f(a)=limh0 y2y1h. f'(a) = \lim \limits_{h \to 0} \ \dfrac{y_2- y_1}{h}.

Regel

Algebraisk definition av derivata

Principen ovan används nu för att algebraiskt definiera derivatan för en funktion f(x)f(x) i punkten där x=a.x=a. Punkten som ligger på avståndet hh från denna blir då x=a+h.x=a+h.


f(a)f(a) är funktionsvärdet för f(x)f(x) i punkten där x=ax=a och på motsvarande sätt är f(a+h)f(a+h) funktionsvärdet där x=a+h.x=a+h. Avståndet i yy-led mellan punkterna, y2y1,y_2-y_1, kan därför uttryckas f(a+h)f(a).f(a+h) - f(a). Ändringskvoten mellan x=ax=a och x=a+hx=a+h kan alltså skrivas ΔyΔx=f(a+h)f(a)a+ha=f(a+h)f(a)h. \dfrac{\Delta y}{\Delta x} = \dfrac{f(a+h) - f(a)}{a + h - a} = \dfrac{f(a+h) - f(a)}{h}. När hh går mot 00 blir uttrycket för derivatan i den godtyckliga punkten x=ax=a det gränsvärde som är derivatans definition.

f(a)=limh0f(a+h)f(a)hf'(a) = \lim \limits_{h \to 0}\dfrac{f(a+h) - f(a)}{h}

Definitionen säger att derivatan för en funktion f(x)f(x) där x=ax=a bestäms algebraiskt genom att man låter avståndet mellan punkterna som en sekant skär igenom krympa så att sekanten övergår i en tangent. Definitionen gör det alltså möjligt att bl.a. bestämma derivatans värde i en punkt utan att tangenter behöver ritas ut.
Metod

Beräkna derivatans värde med derivatans definition

För att bestämma derivatan för t.ex. funktionen f(x)=x2+2x+5f(x)=x^2+2x+5 i punkten där x=3x=3 kan man använda derivatans definition f(a)=limh0f(a+h)f(a)h, f'(a) = \lim \limits_{h \to 0}\dfrac{f(a+h) - f(a)}{h}, där aa är xx-värdet i punkten man vill beräkna derivatan för. För x=3x=3 får man alltså gränsvärdet f(3)=limh0f(3+h)f(3)h, f'(3)=\lim\limits_{h\to 0}\dfrac{f(3+h)-f(3)}{h}, som man bestämmer genom att beräkna varje term i täljaren för sig, förenkla ändringskvoten och till sist låta hh gå mot 0.0.

1

Beräkna f(a)f(a)

Först beräknar man täljarens andra term, f(3),f(3), genom att sätta in xx-värdet i funktionen.

f(x)=x2+2x+5f(x)=x^2+2x+5
f(3)=32+23+5f({\color{#0000FF}{3}})={\color{#0000FF}{3}}^2+2\cdot{\color{#0000FF}{3}}+5
f(3)=9+6+5f(3)=9+6+5
f(3)=20f(3)=20

2

Bestäm f(a+h)f(a+h)

För att bestämma den första termen i täljaren, f(3+h),f(3+h), ersätter man xx med a+ha+h och förenklar. I det här fallet är det 3+h.3+h.

f(x)=x2+2x+5f(x)=x^2+2x+5
f(3+h)=(3+h)2+2(3+h)+5f({\color{#0000FF}{3+h}})=({\color{#0000FF}{3+h}})^2+2({\color{#0000FF}{3+h}})+5
f(3+h)=32+23h+h2+2(3+h)+5f(3+h)=3^2+2\cdot3\cdot h+h^2+2(3+h)+5
f(3+h)=9+6h+h2+2(3+h)+5f(3+h)=9+6h+h^2+2(3+h)+5
f(3+h)=9+6h+h2+6+2h+5f(3+h)=9+6h+h^2+6+2h+5
f(3+h)=h2+8h+20f(3+h)=h^2+8h+20

3

Förenkla ändringskvoten

Nu kan man sätta in uttrycken och förenkla kvoten.

f(3+h)f(3)h\dfrac{f(3+h)-f(3)}{h}
h2+8h+2020h\dfrac{{\color{#0000FF}{h^2+8h+20}}-{\color{#009600}{20}}}{h}
h2+8hh\dfrac{h^2+8h}{h}
h(h+8)h\dfrac{h(h+8)}{h}
h+8h+8

Ändringskvoten kan förenklas till h+8.h+8.

4

Låt hh gå mot 00

Slutligen beräknar man gränsvärdet, dvs. man sätter in den förenklade kvoten från förra steget och låter hh gå mot 0.0.

f(3)=limh0f(3+h)f(3)hf'(3)=\lim\limits_{h\to 0}\dfrac{f(3+h)-f(3)}{h}
f(3)=limh0(h+8)f'(3)=\lim\limits_{h\to 0}(h+8)
f(3)=8f'(3)=8

Derivatan för funktionen f(x)=x2+2x+5f(x)=x^2+2x+5 när x=3x=3 är alltså lika med 8.8.

Man kan använda räknaren för att numeriskt beräkna derivatans värde i en punkt. Man trycker då på knappen MATH och bläddrar ner till 8:nDeriv(. Tryck ENTER.

TI-meny med nDeriv valt


Därefter skriver man, separerat med kommatecken, i följande ordning.

  1. Funktionsuttrycket för funktionen som ska deriveras
  2. Variabeln man ska derivera med avseende på
  3. För vilket xx-värde derivatan ska beräknas


Tryck på ENTER för att beräkna derivatans värde för det valda xx-värdet.

Derivera med TI-räknare
Uppgift

Använd derivatans definition för att beräkna f(-2)f'(\text{-}2) för funktionen f(x)=3x2x+7.f(x)=3x^2-x+7. Tolka sedan svaret.

Lösning

Vi sätter in x=-2x=\text{-}2 i derivatans definition: f(-2)=limh0f(-2+h)f(-2)h. f'(\text{-}2)=\lim\limits_{h\to 0}\dfrac{f(\text{-}2+h)-f(\text{-}2)}{h}. Nu beräknar vi varje term i täljaren för sig, och börjar med f(-2).f(\text{-}2).

f(x)=3x2x+7f(x)=3x^2-x+7
f(-2)=3(-2)2(-2)+7f({\color{#0000FF}{\text{-}2}})=3({\color{#0000FF}{\text{-}2}})^2-({\color{#0000FF}{\text{-}2}})+7
f(-2)=34(-2)+7f(\text{-}2)=3\cdot4-(\text{-}2)+7
f(-2)=12(-2)+7f(\text{-}2)=12-(\text{-}2)+7
f(-2)=12+2+7f(\text{-}2)=12+2+7
f(-2)=21f(\text{-}2)=21

Vi bestämmer nu f(-2+h)f(\text{-}2+h) genom att ersätta xx med -2+h\text{-}2+h och förenkla.

f(x)=3x2x+7f(x)=3x^2-x+7
f(-2+h)=3(-2+h)2(-2+h)+7f({\color{#0000FF}{\text{-}2+h}})=3({\color{#0000FF}{\text{-}2+h}})^2-({\color{#0000FF}{\text{-}2+h}})+7
f(-2+h)=3((-2)2+2(-2)h+h2)(-2+h)+7f(\text{-}2+h)=3\left((\text{-}2)^2+2\cdot(\text{-}2)\cdot h+h^2\right)-(\text{-}2+h)+7
f(-2+h)=3(44h+h2)(-2+h)+7f(\text{-}2+h)=3\left(4-4h+h^2\right)-(\text{-}2+h)+7
f(-2+h)=1212h+3h2(-2+h)+7f(\text{-}2+h)=12-12h+3h^2-(\text{-}2+h)+7
f(-2+h)=1212h+3h2+2h+7f(\text{-}2+h)=12-12h+3h^2+2-h+7
f(-2+h)=3h213h+21f(\text{-}2+h)=3h^2-13h+21

Nu sätter vi in båda uttrycken i derivatans definition och förenklar.

f(-2)=limh0f(-2+h)f(-2)hf'(\text{-}2)=\lim\limits_{h\to 0}\dfrac{f(\text{-}2+h)-f(\text{-}2)}{h}
f(-2)=limh03h213h+2121hf'(\text{-}2)=\lim\limits_{h\to 0}\dfrac{{\color{#0000FF}{3h^2-13h+21}}-{\color{#009600}{21}}}{h}
f(-2)=limh03h213hhf'(\text{-}2)=\lim\limits_{h\to 0}\dfrac{3h^2-13h}{h}
f(-2)=limh0h(3h13)hf'(\text{-}2)=\lim\limits_{h\to 0}\dfrac{h(3h-13)}{h}
f(-2)=limh0(3h13)f'(\text{-}2)=\lim\limits_{h\to 0}(3h-13)
f(-2)=013f'(\text{-}2)=0-13
f(-2)=-13f'(\text{-}2)=\text{-}13

Derivatan till f(x)=3x2x+7f(x)=3x^2-x+7 är alltså -13\text{-}13 när x=-2.x=\text{-}2. En tolkning av detta är: "Lutningen till funktionen f(x)=3x2x+7f(x)=3x^2-x+7 i punkten där x=-2x=\text{-}2 är lika med -13."\text{-}13."

info Visa lösning Visa lösning
{{ 'mldesktop-placeholder-grade-tab' | message }}
{{ 'mldesktop-placeholder-grade' | message }} {{ article.displayTitle }}!
{{ grade.displayTitle }}
{{ exercise.headTitle }}
{{ 'ml-tooltip-premium-exercise' | message }}
{{ 'ml-tooltip-programming-exercise' | message }} {{ 'course' | message }} {{ exercise.course }}
Test
{{ 'ml-heading-exercise' | message }} {{ focusmode.exercise.exerciseName }}
{{ 'ml-btn-previous-exercise' | message }} arrow_back {{ 'ml-btn-next-exercise' | message }} arrow_forward