Logga in
Denna lektion fokuserar på att lösa andragradsekvationer och bestämma reella lösningar och rötter. Andragradsekvationer är ekvationer som innehåller en x^2-term men inga termer av högre grad. Dessa ekvationer kan ha noll, en eller två lösningar, och det finns flera metoder för att bestämma dem. För enkla andragradsekvationer finns det en specifik metod, medan mer komplicerade ekvationer kan lösas med hjälp av nollproduktmetoden, kvadratkomplettering eller pq-formeln. Lektionenen ger också en inblick i hur man löser ekvationer som endast innehåller x-termer och konstanttermer med hjälp av kvadratrötter. Genom att förstå dessa metoder kan du effektivt lösa andragradsekvationer i olika sammanhang.
Visa mindre Visa mer expand_more| | 7 sidor teori |
| | 30 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Tänk på tre andragradsekvationer. Vilka av ekvationerna har lösningar som är reella tal?
En andragradsekvation är en ekvation där det finns en x^2-term men inga termer av högre grad.
Villkor: a ≠ 0
När en andragradsekvation endast innehåller x^2-termer och konstanttermer, t.ex. 5x^2-500=0, går den att lösa med hjälp av kvadratrötter. Denna metod kallas också för kvadratrotsmetoden.
Lös följande enkla andragradsekvationer genom att ta kvadratrötter. Om det behövs, avrunda lösningarna till två decimaler.
Om en ekvation är skriven som en produkt och är lika med 0 kan den lösas med hjälp av nollproduktmetoden. T.ex. kan ekvationen (3x-9)(x+5)=0 lösas med denna metod, vilken motiveras av att minst en faktor måste vara 0 för att produkten ska bli 0.
Lös ekvationen 2x^2+7x=0.
För att högerledet ska bli 0 måste antingen x eller 2x + 7 vara lika med noll.
Använd nollproduktmetoden
(II): VL-7=HL-7
(II): .VL /2.=.HL /2.
Ekvationens lösningar är alltså x=0 och x=-3,5.
Vi adderar 40 till båda sidor för att få 4x^2 ensamt. Därefter delar vi båda led med 4 och drar slutligen kvadratroten ur båda led.
Både x=-sqrt(10) och x=sqrt(10) löser ekvationen.
Vi börjar med att dela med 9 och kan därefter dra kvadratroten ur båda led.
Både x=- 29 och x= 29 löser ekvationen.
Börja med att addera 3 till båda led. För att få bort nämnaren multiplicerar vi därefter båda led med x.
Både x=- sqrt(2) och x=sqrt(2) löser ekvationen.
Vi har en produkt som är lika med 0. Det betyder att vi kan använda nollproduktmetoden.
Vi gör på samma sätt. Någon av faktorerna måste vara 0.
Här finns tre faktorer i produkten, men metoden är densamma. Den enda skillnaden är att ekvationen får tre rötter.
Faktorn 2x finns i båda termer i vänsterledet så vi kan bryta ut den och sedan använda nollproduktmetoden.
Här kan vi bryta ut ett x innan vi använder nollproduktmetoden.
Först flyttar vi över den ena termen så att ett av leden blir 0. Sedan kan vi använda nollproduktmetoden som vanligt.
Bestäm x om...
Omkretsen av en rektangel beräknas genom att summera dess sidlängder. Rektangeln har två sidor som är (4x - 2)cm respektive (2x - 3)cm. Det ger omkretsen O = 2(4x - 2) + 2(2x - 3). Nu sätter vi in O=38, och löser ekvationen.
Arean av en rektangel bestäms genom att multiplicera sidlängderna. Vi får därför A = (4x - 2)(2x - 3). Eftersom arean är 6cm^2 sätter vi vänsterledet lika med det och löser ut x.
Nu har vi fått en andragradsekvation. Båda termer i vänsterledet innehåller x, så vi kan bryta ut det och sedan använda nollproduktmetoden.
Kvadraten av Lottas ålder är x^2. Mammans ålder är 12 mindre än tre gånger x^2. Vi subtraherar därför 12 från 3x^2: 3x^2-12. Detta är mammans ålder.
Vi använder uttrycket för mammans ålder från förra deluppgiften. Det ska vara lika med 36.
Både x=-4 och x=4 löser ekvationen. Men en ålder kan inte vara negativ så den roten kan vi utesluta. Lottas ålder är alltså 4 år.
En cirkels area beräknas med A=π r^2, där r är radien. Vi sätter in A=30 och löser ut r.
Cirkelns radie är alltså ungefär 3,09cm.
Vi kallar den kortare sidan för x. Den andra sidan, som är tre gånger längre, måste då vara 3x.
Arean, som är lika med 363cm^2, beräknas genom att multiplicera sidlängderna. Vi använder det för att bestämma x.
Eftersom längder måste vara positiva kan vi utesluta den negativa roten, så x är lika med 11. Den längsta sidan i rektangeln är 3x så den är 3x=3*11=33cm.
Att testa oss fram till en ekvation skulle ta lång tid, så istället utnyttjar vi nollproduktmetoden. Den används oftast för att hitta de värden på x som gör att produkten blir 0 för en viss ekvation, men vi kan också skapa faktorer som blir noll för givna x och som vi kan multiplicera för att bilda en ekvation med specifika nollställen. Ekvationerna x-2=0 och x-9=0 blir 0 om x=2 respektive x=9, dvs. vi har skapat två faktorer med de lösningar vi vill ha. Genom att multiplicera dessa och sätta produkten till 0 har vi skapat en ekvation med de sökta lösningarna.
Vi tänker på motsvarande sätt här, men nu måste ena ekvationen få en negativ lösning. Vi vill ha två separata ekvationer med lösningarna x=-12 och x=8, vi kan välja t.ex. x+12=0 och x-8=0. Den sökta andragradsekvationen blir alltså (x+12)(x-8)=0, för om vi skulle sätta in x=-12 blir första parentesen noll vilket gör att hela vänsterledet blir 0. Och på motsvarande sätt blir vänsterledet noll om x=8.
För att ena lösningen ska bli x=11 kan vi använda oss av x-11=0. Vad ska vi då skriva i första parentesen för att den ska bli 0 om x=0?
( )(x-11)=0
Enklast är helt enkelt att välja att sätta in x. Sätter vi in x=0 i den blir den ju 0. Vår sökta andragradsekvation blir alltså
x(x-11)=0.
Här ska vi hitta på en ekvation som ger dubbelroten x=5. Det får vi genom att sätta in uttrycket x-5 i båda parenteserna. Då får vi
(x-5)(x-5)=0 ⇔ (x-5)^2=0.
För funktionen f gäller att f(x)=x^2. Bestäm alla värden på a så att f(2a)=a.
Lösningarna till ekvationen f(2a)=a är de tal a som om de dubbleras och sätts in i f(x) ger just resultatet a. Vi sätter därför in x=2a i funktionsuttrycket och förenklar.
Nu kan vi skriva f(2a)=a som 4a^2=a. Denna andragradsekvation löser vi genom att subtrahera a från båda led, bryta ut a och sedan använda nollproduktmetoden.
De värden på a som gör att f(2a)=a är alltså a=0 och a=0,25.
Vi kan se på ekvationen som någonting i kvadrat
är lika med 16:
( )^2=16.
Därför drar vi kvadratroten ur båda led för att bli av med kvadraten.
Vi får nu två fall. Ena lösningen får vi genom att beräkna 3+4 och den andra blir 3-4.
Även här drar vi kvadratroten ur båda led för att få bort kvadraten. Därefter beräknar vi de två lösningarna var för sig.
Vi gör på motsvarande sätt här. På slutet måste vi också dividera med 2.
Vi korsmultiplicerar för att bli av med bråken.
Både x=- sqrt(15) och x=sqrt(15) löser ekvationen.
Återigen använder vi korsmultiplikation för att bli av med bråken. Men först adderar vi båda led med 8x.
Både x=- 4 och x=4 löser ekvationen.
Vänsterledets minsta gemensamma nämnare är 6x. Vi använder det för att skriva om VL till ett bråk. Sedan korsmultiplicerar vi.
Alltså löser x=- sqrt(13) och x=sqrt(13) ekvationen.