| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.introSlideInfo.bblockCount}} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.introSlideInfo.exerciseCount}} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Jrhoads (Diskussion | bidrag) (Den här versionen är märkt för översättning) | Moa (Diskussion | bidrag) | ||
(En mellanliggande version av en annan användare visas inte) | |||
Rad 57: | Rad 57: | ||
<translate><!--T:7--> | <translate><!--T:7--> | ||
− | Om en linje dras från $\wedge B$ mot sidan $AC$ delas vinkel $B$ i två mindre vinklar. Nu är det inte längre entydigt vad som är $\wedge B$. Menar | + | Om en linje dras från $\wedge B$ mot sidan $AC$ delas vinkel $B$ i två mindre vinklar. Nu är det inte längre entydigt vad som är $\wedge B$. Menar man den blå vinkeln som bildades i figuren nedan kallar man den $\wedge ABD$: man utgår ifrån hörn $A$, följer vinkelbenet mot $B$ och sedan till hörn $D.$ På motsvarande sätt kan man kalla hela den röda vinkeln för $\wedge ABC$ och den gröna $\wedge DBC$ .</translate> |
<PGFTikz> | <PGFTikz> | ||
Rad 110: | Rad 110: | ||
Lika stora sidor eller vinklar: |, || eller |||</translate>" labletitle="Notation"> | Lika stora sidor eller vinklar: |, || eller |||</translate>" labletitle="Notation"> | ||
<translate><!--T:9--> | <translate><!--T:9--> | ||
− | Är två eller fler sidor lika stora kan man markera att de är det med ett streck genom sidornas mittpunkter | + | Är två eller fler sidor lika stora kan man markera att de är det med ett streck genom sidornas mittpunkter. Finns det fler sidor som är lika stora markeras dessa med två streck, nästa med tre osv. Samma notation används för att markera vinklar som är lika stora. I figuren är den blå och gröna triangeln [[Likbent triangel *Wordlist*|likbenta]] vilket innebär att två sidor och basvinklarna i respektive triangel är lika. |
</translate> | </translate> | ||
En triangel kan betecknas med symbolen △ följt av bokstäverna vid dess hörn. Triangeln nedan benämns alltså △ABC. En viss sida i en triangel kan anges med sidans start- och slutpunkt, t.ex. sidan mellan hörn A och B kallas AB.
För att namnge en vinkel används tecknet ∧ eller ibland ∠, följt av en bokstav. Exempelvis kan den röda vinkeln i triangeln betecknas ∧B.
Om en linje dras från ∧B mot sidan AC delas vinkel B i två mindre vinklar. Nu är det inte längre entydigt vad som är ∧B. Menar man den blå vinkeln som bildades i figuren nedan kallar man den ∧ABD: man utgår ifrån hörn A, följer vinkelbenet mot B och sedan till hörn D. På motsvarande sätt kan man kalla hela den röda vinkeln för ∧ABC och den gröna ∧DBC .
Är två eller fler sidor lika stora kan man markera att de är det med ett streck genom sidornas mittpunkter. Finns det fler sidor som är lika stora markeras dessa med två streck, nästa med tre osv. Samma notation används för att markera vinklar som är lika stora. I figuren är den blå och gröna triangeln likbenta vilket innebär att två sidor och basvinklarna i respektive triangel är lika.