{{ stepNode.name }}
| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.introSlideInfo.bblockCount}} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.introSlideInfo.exerciseCount}} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Jrhoads (Diskussion | bidrag) (Den här versionen är märkt för översättning) | Parsoid (Diskussion | bidrag) (Replacing h1 heading with hbox) | ||
Rad 1: | Rad 1: | ||
− | =<translate><!--T:1--> | + | <hbox type="h1" iconcolor="wordlist"><translate><!--T:1--> |
− | Differentialkalkyl</translate> | + | Differentialkalkyl</translate></hbox> |
+ | |||
<translate><!--T:2--> | <translate><!--T:2--> | ||
Området inom matematisk analys som handlar om koncept relaterade till [[Derivata *Wordlist*|derivata]] brukar kallas för differentialkalkyl. Ordet ''differential'' kan i matematiska sammanhang tolkas som "oändligt liten förändring." Vetenskapsmännen Isaac Newton och Gottfried Leibniz brukar räknas som den moderna differentialkalkylens grundare.</translate> | Området inom matematisk analys som handlar om koncept relaterade till [[Derivata *Wordlist*|derivata]] brukar kallas för differentialkalkyl. Ordet ''differential'' kan i matematiska sammanhang tolkas som "oändligt liten förändring." Vetenskapsmännen Isaac Newton och Gottfried Leibniz brukar räknas som den moderna differentialkalkylens grundare.</translate> |
Området inom matematisk analys som handlar om koncept relaterade till derivata brukar kallas för differentialkalkyl. Ordet differential kan i matematiska sammanhang tolkas som "oändligt liten förändring." Vetenskapsmännen Isaac Newton och Gottfried Leibniz brukar räknas som den moderna differentialkalkylens grundare.